English text here
Helenas Ruotsalas Homepage
Dette er en kort presentasjon av et av delprosjektene
på det felles nordiske prosjektet Kulturelle
prosesser i nordiske skogsbygder
Dette projektet kommer att behandla relationer och kontakter mellan rendrift och skogsbruk på 1900-talet. Mitt excempel, Kyrö renbeteslag ligger i västra-Lappland. Renskötsel är en ursprungsnäring i Lappland och den bygger på systematiskt utnyttjande av marken. Skogsbruket har varit en av det viktigaste näringarna i hela Lappland. Det har också varit en viktig binäring till renskötare och skogsbruket passade ytterst bra ihop med renskötarens arbetsår.
I dag finns det dock många andra markanvändare (och motstående intressen) i Lapland utanför renskötsel. De förändringar som skett inom samhället och i skogsarbetstekniken - har medverkat så att skogsbruket har betydelse som binäring enbart för ett fåtal r enskötare. Med samma har rendriften varit tvungen att anpassa till de förändringar som det moderna skogsbruket har förorsakat på betesområdena. Enligt renskötare är naturförureningar och skogsbruket de största hot av renskötsel idag. Ändå är relationen me llan renskötare och skogbruk mera ambivalent för skogen är ekonomiskt viktig också för renskötare. Dagens renskötare äger s.k. rendriftsgård (porotila) eller naturnäringsgård (luontaiselinkeinotila) och därför har privata skogslott eller de är medlemmar i en samfällighetsskog. Inkomster av att sälja skog har varit viktiga när rennäringen har drabbats av störningar.
De stora förändringar som skett inom renskötsellagstiftningen visar också hur mötet mellan rendrift och skogsbruk har förändrat. Den första rendriftslagen skulle skydda skogsbruk och landbruk från rendriften men nuförtiden torde båda renskötsellagen och ö demarkslagen skydda rennäringen mot förlusten av betesmark. Ändå påstor dagens renskötare att "skogsbruket äter upp våra betesmark" och renbeteslag och privata renskötare har instämt Skoggstyrelsen till rätten för att hugga ned skog eller planera stora h uggningar på vinterbetesområdena.
Teoretiska utgångspunkter kommer från ekonomisk antropologi och kulturekologi. Det kulturekologiska forskningssättet betonar växelverkan mellan människa, kultur och natur. Den ekonomiska aspekten och intressekonflikterna måste tas hänsyn till i studiet av mötet mellan dagens renskötsel och skogsbruk